Tsutsumi Jugo Ryu Ju-Jutsu

Allmänt

Som i dom flesta andra ju-jutsu eller självförsvarssystem tränar man parvis och turas om att utföra angrepp respektive försvar.
Eftersom Tsutsumi Jugo Ryu Ju-Jutsu i första hand är en självförsvarsskola läggs störst vikt vid försvarsstrategin,
men för att ha ett någorlunda realistiskt angrepp att öva försvar mot tränas även vanliga angrepp med och utan vapen.

Begrepp

Vad är det då som skiljer Tsutsumi Jugo Ryu från andra Ju-Jutsu-stilar?

Det är alltid svårt att generalisera och framförallt finns det lika många åsikter som det finns utövare, men ett försök till förklaring följer nedan.

För att göra det lite tydligare så börjar vi med att försöka hitta några kända begrepp inom den enorma sfär som är kampkonst.
Man brukar lite grovt skilja kampkonster från kampsporter, där några exempel på kampkonster kan vara tex aikido eller ju-jutsu,
och några exempel på kampsporter kan vara tex kickboxning eller ju-jutsu. Notera här att ju-jutsu förekommer både som konst och sport!!! Eftersom ju-jutsu finns i så många varianter rör det sig oftast om olika stilar/skolor som valt att fokusera på olika aspekter inom ju-jutsu. Brasiliansk ju-jutsu är tex ett exempel på en ju-jutsustil som får anses gå under begreppet sport, medan Tsutsumi Jugo Ruy är en ren konst (det finns inga tävlingar inom vår stil).

Aspekter inom träningen

För att röra till det ytterligare finns det naturligtvis hybrider! Svenska Ju-Jutsu Kai tex är en sådan där man pratar om tre aspekter man
vill tillgodose: idrott, motion samt självförsvar.

Tsutsumi Jugo Ryu hanterar endast en av dessa: självförsvar. (Dock kommer man naturligtvis att få en viss motion i form av alla övningar vi gör, men vi anser inte att just motionsaspekten är den primära. Vi rekommenderar att man fystränar som ett komplement till ju-jutsuträningen, då teknikträningen kan slita ganska hårt på bl a lederna.)

Försök till jämförelse med alternativa stilar

Efter att ha provat på lite av varje inom svensk ju-jutsu, aikido, karate, shorinji kempo, brasiliansk ju-jutsu är våra erfarenheter att framförallt helhetstänket, den berömda röda tråden är det som särskiljer Tsutsumi Jugo Ruy från annat vi stött på.

Förutom att systemet är betydligt mer omfattande än allt annat vi sett, så går det på djupet på ett helt annat vis. Inget annat system vi känner till har samma detaljerade, tekniska förklaringar till VARFÖR enskilda lås, strypningar etc fungerar. Men framförallt finns här ett fokus på strategier, balansbrytningar, timing, distans och principer. Element som borde vara huvudfokus inom all kampkonst. Detta är något som faktiskt ofta glöms bort inom många skolor, men som egentligen är essensen inom all ju-jutsu (detta är själva 'JU' i ju-jutsu för er som är intresserade av det japanska ordets betydelse). Att lära sig 100 olika lås men inte ha en klar strategi för att få tillfälle att applicera något av dessa är egentligen inte meningsfull träning. I alla fall inte om målet är att kunna dra nytta av någon av teknikerna i en eventuell självförsvarssituation. Som motionsform kan det fungera bra ändå.

Graderingar

En annan skillnad är graderingarna inom vår stil, som till stor delen består av reflexövningar. Hur går då detta till? Jo, de flesta stilar har graderingar i form av demonstrationer, där man som försvarare i förväg vet vilket angrepp som kommer och vilket försvar man förväntas göra. Detta är även en del av våra graderingar, men förutom detta ingår ett antal tekniker (antalet ökar med graderna, från ca femton till upp emot hundra för svart bälte) som försvararen känner till och har övat in försvar emot, men där försvararen inte vet vilket angrepp som kommer när.
Detta gör naturligtvis att man som försvarare verkligen måste 'vara på tårna' och ha övat in teknikerna så att dom sitter mer eller mindre som en reflex.

Själva demonstrationsdelen är ett viktigt moment, men det är inte tillräckligt anser vi. Man måste kunna kräva av systemet att en elev ska kunna använda sina färdigheter praktiskt, i alla fall i en ideal miljö som på mattan, för att man överhuvudtaget ska kunna hävda att det man tränar har någon som helst relevans i självförsvarssammanhang. Om det inte fungerar på mattan, dvs om "alla" tekniker låser sig och eleven konsekvent gör fel under en gradering, kommer denna elev förmodligen heller inte klara att använda sina färdigheter i verkligheten. Att bara öva demonstrationsdelen kan ge en falsk form av trygghet. Som elev känner man att man blir bättre och bättre på att utföra en given teknik på kommando, men steget till att kunna omsätta denna kunskap i en verklig situation är stort!!! Reflexträningen är ett strukturerat sätt att försöka överbrygga detta gap.

Allmänt om bältessystemet

Systemet är enormt omfattande, något som också återspeglas i antalet graderingar. Första graderingen (till 9:e kyu) brukar äga rum efter en termin, varefter tiden till efterföljande gradering stegvis ökar. Andra graderingen är till 8:e kyu, 3:e graderingen till 7:e kyu osv.

Efter att ha graderat till 1:a kyu följer första dan-graderingen. Men redan någonstans vid 3:e kyu brukar graderingarna delas upp i moment som kan utföras separat och vid olika tillfällen. Rekommenderad minimitid för att gradera till 1:a dan (svart bälte) är 12 år.

Friskrivningsklausul... :)
Det som finns skrivet på denna sida är personliga reflektioner kring kampsport/kampkonst i allmänhet och ju-jutsu i synnerhet. Alla har rätt till en egen uppfattning och det finns säkert många som inte delar vår uppfattning kring detta komplexa ämne. Denna sida ska främst ses som ett försök att förklara vad som är specifikt för just vårt sätt att träna.

Tsutsumi Jugo Ryu Jujutsu (TJR) är en modern kampsport som spårar sitt ursprung till Jan de Jong Jujutsu, Minoru Mochizukis jujutsu och Tsutsumi Hozan Ryu jujutsu, ett system som går tillbaka till runt slutet av 1300 eller början av 1400 talet i Japan.

TJR är skapat av Peter D Clarke, en av Jan de Jongs äldsta elever. Peter påbörjade träning i jujutsu med Jan de Jong 1973. Jan de Jongs system har en teknisk gradering till 3: e Dan och därefter fanns bara hedersgrader. Peter avslutade sin tekniska gradering i februari 1999. 2003 tilldelade Jan de Jong Peter 6:e Dan i "Jan de Jong Jujutsu" innan han dog senare under det året.

Att spåra historia och utveckling av jujutsu system är ofta svårt. Jan de Jong föddes Indonesien och han tränade i Tsutsumi Hozan Ryu jujutsu under två japanska bröder, S. Saito (8: e Dan), och K. Saito (7th Dan) i Indonesien. Han sa att han började träna vid sju års ålder och graderade till 3: e Dan 1939, strax innan han reste till Holland. Även om hans instruktörers bakgrund är knapphändig i bästa fall, förstod Jan att hans instruktörers lärare var Maseo Tsutsumi.

Jan de Jong tillbringade andra världskriget i Holland som en medlem av den Holländska motståndsrörelsen och undervisade jujutsu i Rotterdam under en del av denna tid. Efter kriget återvände han till Indonesien som sjukgymnast med Kungliga Holländska Ostindiska armén och sedan emigrerade han till Australien 1952. Han började undervisa kampsport i Perth vid sin ankomst och skolan blev hans heltidssyssla under 1960-talet.

Förutom sina ursprungliga lärare, var den andra stora jujutsuinfluensen Minoru Mochizuki. Jan de Jong tränade en kortare tid under 1969 vid Mochizukis skola i Shizuoka, Japan. Minoru Mochizuki var en mycket känd japansk kampkonstnär med lång erfarenhet. Under tiden där graderade han även till 1:e Dan i Yoseikan Aikido och 1st Dan Shotokan karate. En av Mochizuki mest seniora instruktörer flyttade till Perth och undervisade på Jan de Jongs skola under en tid runt 1972 - 73 innan denne startade sin egen skola i Perth 1974.

Första gången Peter utvecklade ett jujutsu system var på begäran av Jan de Jong för att skapa ett system för svartbältesgradering för the Australian Ju-Jitsu Association. Detta utvecklades av Peter i slutet av 1980-talet. Det användes av the Australian Ju-Jitsu Association under ett antal år tills Jan de Jong och the Australian Ju-Jitsu Association gick skilda vägar.

Southern Cross Bujutsu startades 2001. Inledningsvis hade Southern Cross Bujutsu bara ungdomsträning, ett vuxensystem utvecklades under 2002. Vuxensystemet har utvecklats till TJR. Det var ett tillfälle för en nystart och ta erfarenheter från de som gått före och bygga vidare på dessa insatser.

Tsutsumi Jugo Ryu betyder Tsutsumi jujutsu från Australien. Det refererar till ursprunget i Tsutsumi Hozan ryu men också att dess senaste inkarnation är från Australien och Jan de Jongs bidrag med sin varierande bakgrund inom kampsport. TJR är inte en traditionell stil och varierar kraftigt från den traditionella Tsutumi Hozan Ryu som sägs ha fortsatt i Tokyo Japan fram till 1980-talet. Exakt vad av Tsutsumi Hozan Ryu som fördes vidare av bröderna Saito till Jan de Jong förblir ett mysterium och är en källa till vissa spekulationer. Mochizukis inflytandet på Jan var omfattande, liksom erfarenheterna från den Holländska motståndsrörelsen och hans utbildning i Europa. Blandningen av dessa olika källor var "Jan de Jong Jujutsu" det namn som används från omkring 1998 i stället för det tidigare "Tsutsumi Hozan Jujutsu". Det var på denna bas som TJR byggdes.

TJR handlar om undervisning i en modern, relevant och systematisk metod för självförsvar. Det handlar inte om sport eller tävlingsmässiga former, inte heller om att bevara traditionella metoder för bevarandes skull. Det handlar om att lära ut ett modernt system för självförsvar som kan läras in på det mest effektiva och snabbaste sättet. Systemet utvecklas kontinuerligt för att hitta bättre sätt att nå önskat resultat, att vara ett effektivt självförsvar i en föränderlig värld. För att förbli relevant måste TJR fortsätta att utvecklas för att möta dessa krav. TJRs främsta kännetecken är dess fokus på att lära ut en unik metod för positionering och rörelse med hjälp av väl definierade utgångslägen och rörelsemönster samt förflyttning från dessa ställningar för att implementera TJRs strategier för självförsvar. Peter anser att jujutsuskolor överbetonar ackumulering av ett stort antal tekniker utan att ta tillräcklig hänsyn till planering av strategier och taktiker som är relevanta för självförsvar i ett modernt samhälle. Det finns de som har tillbringat lång tid till träning och som kan många tekniker, men som fortfarande inte är kvalificerade att försvara sig. Ett strukturerat kampsystem måste adressera de aspekter av planering av strategier och taktiker som krävs för självförsvar. Vidare måste teknikerna arrangeras, läras ut och utvecklas på ett sätt som är konsekvent med det förhållningssättet och kunna användas i praktiken.

Kärnan i systemet är uppbyggt kring strategier för självförsvar genom att fokusera på en förståelse för de taktiska kraven på positionering och rörelse. Hur man gå till väga för att planera en strategi för att försvara sig själv är en viktig aspekt av systemet. En annan viktig del av systemet är att använda kroppsrörelser och avbalansering på ett mångsidigt sätt för att ge många alternativ för att kontrollera en aggressiv situation.

Även om fokus i TJR ligger på obeväpnad kamp, ingår det tekniker för att möta knivar, pinnar/påkar och skjutvapen. Systemet innehåller också offensiva tekniker med vapen. De vapen som används i systemet är tanbo (kort pinne/påk), jo (4 fots käpp), hanbo (käpp), manriki gusari (viktad kedja), och Bokken (träsvärd).

Grunden i hur vi jobbar med påk i TJR bygger på grundläggande slagtekniker. Nästa steg handlar om att kunna försvara sitt vapen om någon försöker att ta vapnet ifrån dig, det som på engelska brukar kallas "weapon retention". Det tredje och mest avancerade steget är att använda påken för att utföra och förstärka ledlås, om man behärskar detta steg så kan man minimera våldet genom att man inte behöver slå med vapnet för att försvara sig. Här diskuterar vi även strategier och taktik i hur man bär påken och när det kan vara lämpligt att introducera påken i en situation.

Tsutsumi Jugo Ryu lärs ut i en avslappnad stämning, med humor och ett vänligt sätt, vi sätter stolthet i att ha ett effektivt jujutsu system, men respekterar också att det finns många olika sätt att göra saker på och vi söker kontinuerligt efter mer effektiva sätt att optimera systemet för att ge eleverna i TJR ett effektivt system för kamp.

Copyright 2009 by Peter D Clarke

(Översatt och anpassad av Leif Jonsson med tillstånd från Peter D Clarke från hans orginalförlaga)

Peter har för närvarande publicerat två böcker om TJR, dom finns att köpa här:

http://www.blurb.com/bookstore/detail/523954 (Vol 1: 9:e-8:e kyu)

http://www.blurb.com/bookstore/detail/1091826 (Vol 2: 7:e-6:e kyu)

Eftersom vi organisatoriskt ligger som en sektion inom Stockholms Jiu-jitsuklubb (SJK) så har vi samma avgift. För närvarande gäller 2000kr per termin för vuxna. Alla instruktörer jobbar ideellt och alla avgifter går till att finansiera lokalhyra/läger etc.

Notera att man som medlem även har rätt att gå på relevanta träningspass inom SJK.

Fullständiga uppgifter ang träningsavgifter hittar du här.

Sommarträning i TJR är gratis för medlemmarna i alla klubbens stilar. Nya medlemmar kan träna hela sommaren för 200kr, en summa som sedan dras av från den ordinarie avgiften om man väljer att fortsätta till hösten.

Träningstider hittar du här.